Sol och bad!
Solen skiner, det är varmt och allt är fint. Förutom då att jag håller på att bli förkyld. Optimisten har talat!
Idag badade en tjej i Fyrisån när jag satt och solade på bryggan. Varför gör hon så? Värmeslag? Kristina och jag muttrade ogillande till varandra om "dagens ungdomar". Det är inte lätt att bli gammal. Det var ju faktiskt hela 5 år sen jag badade i Fyrisån senast.
På fredag är det tenta igen. Det är nog dags att börja plugga snart. Maken till oorganiserad kurs har man sällan skådat. Illa!
Funderingarna runt aktiviteter på Valborg är i full gång. Vad ska man göra? Det blir nog en lugn dag för mig i år. Jag skulle nog vilja grilla rikliga mängder kött och äta det. Kan det ha nåt med att göra att jag just nu är riktigt hungrig och fruktansvärt sugen på en stor flintastek? Jag tror att jag ska lobba för ett par enormt stora köttbitar som vi kan dela på. Kanske lite fläskfilé på sidan? Hmm... Grillspett med fläskfilé? Bara tanken på att trä upp en hel fläskfilé på en pinne och kalla det för grillspett gör mig alldeles lycklig. Kanske några av Scans lite kryddigare korvar också. Ja, om jag får bestämma så blir det definitivt grillning.
Men det får jag ju inte.
Idag badade en tjej i Fyrisån när jag satt och solade på bryggan. Varför gör hon så? Värmeslag? Kristina och jag muttrade ogillande till varandra om "dagens ungdomar". Det är inte lätt att bli gammal. Det var ju faktiskt hela 5 år sen jag badade i Fyrisån senast.
På fredag är det tenta igen. Det är nog dags att börja plugga snart. Maken till oorganiserad kurs har man sällan skådat. Illa!
Funderingarna runt aktiviteter på Valborg är i full gång. Vad ska man göra? Det blir nog en lugn dag för mig i år. Jag skulle nog vilja grilla rikliga mängder kött och äta det. Kan det ha nåt med att göra att jag just nu är riktigt hungrig och fruktansvärt sugen på en stor flintastek? Jag tror att jag ska lobba för ett par enormt stora köttbitar som vi kan dela på. Kanske lite fläskfilé på sidan? Hmm... Grillspett med fläskfilé? Bara tanken på att trä upp en hel fläskfilé på en pinne och kalla det för grillspett gör mig alldeles lycklig. Kanske några av Scans lite kryddigare korvar också. Ja, om jag får bestämma så blir det definitivt grillning.
Men det får jag ju inte.
Underbara Kristina
På begäran (ska inte avslöja från vem, med det kanske är uppenbart) kommer nu en utläggning om hur underbar Kristina är.
Var ska jag börja?
Jag får väl börja med det första jag kommer ihåg:
En charmig tjej med ett glatt humör.
Efter att fullständigt gjort bort mig inför henne, hennes kompis och halva Norrlands nation bröt jag ihop och misströstade. Loppet kändes kört.
En vecka senare såg jag henne igen av en slump. Vacker som en dag och med humöret i behåll.
Jag såg till att skaffa inside information om när hon skulle vara på Norrlands nästa gång och efter att ha setts som hastigast ett par gånger fick jag till slut mod i barm. Jag klämde fram en ynklig förfrågan om vi kunde ses nån gång. Jag har sällan varit så nervös och tafflig. Motvilligt tackade hon nja.
För att komma tillbaka till ämnet vill jag säga att ingen gjort mig så konstigt nervös förut. Rädslan att misslyckas gör sig fortfarande påmind och varje gång jag säger nåt dumt blir jag rädd att hon ska inse att jag inte är riktigt rätt. Undrar om det kommer att gå över någon gång.
Ju mer jag tänker på henne, desto mer tycker jag om henne.
Det finns mycket mer att säga, men det sparar jag till henne.
Var ska jag börja?
Jag får väl börja med det första jag kommer ihåg:
En charmig tjej med ett glatt humör.
Efter att fullständigt gjort bort mig inför henne, hennes kompis och halva Norrlands nation bröt jag ihop och misströstade. Loppet kändes kört.
En vecka senare såg jag henne igen av en slump. Vacker som en dag och med humöret i behåll.
Jag såg till att skaffa inside information om när hon skulle vara på Norrlands nästa gång och efter att ha setts som hastigast ett par gånger fick jag till slut mod i barm. Jag klämde fram en ynklig förfrågan om vi kunde ses nån gång. Jag har sällan varit så nervös och tafflig. Motvilligt tackade hon nja.
För att komma tillbaka till ämnet vill jag säga att ingen gjort mig så konstigt nervös förut. Rädslan att misslyckas gör sig fortfarande påmind och varje gång jag säger nåt dumt blir jag rädd att hon ska inse att jag inte är riktigt rätt. Undrar om det kommer att gå över någon gång.
Ju mer jag tänker på henne, desto mer tycker jag om henne.
Det finns mycket mer att säga, men det sparar jag till henne.
Sent ska syndaren vakna!
Fröjdas vart sinne, våren är här!
Och påsken är över!
Och sista april ligger precis runt hörnet. I år ska jag nog försöka tajma rätt på champagnegaloppen för en gångs skull. Forsränningen lär ju bli kul också. Vattennivån är enorm! Synd att man inte känner nån som är med bara. Jag ska försöka haffa en klipptid innan det är dags så man inte ser ut som skit.
Annars är jag ute efter en helt opretentiös morgon på Valborg. De senaste åren har det blivit mycket baguetter och jordgubbar och sånt, men det brukar aldrig bli så glamouröst som man vill att det ska bli. Jag funderar på att sätta mig på gräset utanför med en limpa gräddad längtan i ena handen och en Falcon bayerskt i den andra. Helt opretentiöst, helt utan ambitioner, helt enkelt!
Imorgon är min penicillinkur slut men jag ser fortfarande inte ljuset i tunneln! Ack och ve! Ska jag behöva dras med det här länge till? Katastrof! Kristina klagar mer och mer på mina ljudliga snarkningar och vid ett tillfälle gick det till och med så långt att jag väckte mig själv. Dessutom är det viktigt att jag mår bra när jag börjar jobba. Det finns ingenting som sliter så på halsen som en dag på hittegodset! Nä, det är nog dags att hitta en lösning tror jag.
Till helgen ska jag försöka ge mig ut på vägarna för första gången i år. Snön är borta och gruset är på väg bort. Kanske en Knivstarunda? Det ska bli kul!
Och påsken är över!
Och sista april ligger precis runt hörnet. I år ska jag nog försöka tajma rätt på champagnegaloppen för en gångs skull. Forsränningen lär ju bli kul också. Vattennivån är enorm! Synd att man inte känner nån som är med bara. Jag ska försöka haffa en klipptid innan det är dags så man inte ser ut som skit.
Annars är jag ute efter en helt opretentiös morgon på Valborg. De senaste åren har det blivit mycket baguetter och jordgubbar och sånt, men det brukar aldrig bli så glamouröst som man vill att det ska bli. Jag funderar på att sätta mig på gräset utanför med en limpa gräddad längtan i ena handen och en Falcon bayerskt i den andra. Helt opretentiöst, helt utan ambitioner, helt enkelt!
Imorgon är min penicillinkur slut men jag ser fortfarande inte ljuset i tunneln! Ack och ve! Ska jag behöva dras med det här länge till? Katastrof! Kristina klagar mer och mer på mina ljudliga snarkningar och vid ett tillfälle gick det till och med så långt att jag väckte mig själv. Dessutom är det viktigt att jag mår bra när jag börjar jobba. Det finns ingenting som sliter så på halsen som en dag på hittegodset! Nä, det är nog dags att hitta en lösning tror jag.
Till helgen ska jag försöka ge mig ut på vägarna för första gången i år. Snön är borta och gruset är på väg bort. Kanske en Knivstarunda? Det ska bli kul!
Aprilväder?
Idag snöade det igen. Jag är utom mig av ilska! Vad har hänt med det där härligt lynniga aprilvädret? Bara snö ska det vara tydligen. Katastrof!
Det skulle vara kul om det kunde bli vår nån gång. I England blommade körsbärsträden och påskliljorna stod i full blom. Jag vill tillbaka!
Det finns rätt mycket mullvadar i England. Eller snarare, det finns rätt mycket mullvadshål. Under hela vistelsen såg jag i runda slängar 1000 mullvadshål, men inte en enda mullvad. Vad beror det på? Är det bara en enda mullvad som kutar omkring i skydd av mörkret och gräver upp de finare delarna av den engelska landsbygden? Eller är det sjukt många mullvadar som blir så frustrerade på grund av sin enkla tillvaro att de inte kan göra annat än att sitta och sprätta jord? Trist liv egentligen va? Nä, det måste nog vara en enda mullvad. Och han kan nog inte ta sig över kanalen till fastlandet. Mullvadar kan ju inte se, så det skulle nog lätt bli så att de går på grund på vägen om de skulle försöka. Och en mullvad som tar in vatten sjunker rätt fort har jag hört. Det måste vara därför det inte finns några mullvadshål i Sverige.
Engelsmän är trevliga människor. Jag har försökt dra paralleller mellan engelsmännens hjälpsamma sinne och deras enorma mullvadsproblem. Hittills har jag kammat noll, men jag tror att jag är sanningen på spåret. Kan det vara så att engelsmännen helt enkelt inte når fram till mullvadarna? För man brukar ju säga att engelsmän är från Venus och mullvadar är från Mars. Jag tror man måste vara hård mot mullvadarna för att de inte ska gräva upp bakgården eller rabatten.
Mullvadar verkar för övrigt ha ett högt utvecklat sinne för bollsporter. På de fotbollsplaner jag sett verkar hålen finnas främst utefter långsidorna och bakom hemmakortsidan. Däremot är det aldrig några hål på planen. Jag tror att det tyder på en enorm lagkänsla och ett starkt behov av att tillhöra en grupp. Kärnfamiljen är således troligtvis fundamentet i mullvadarnas samhällsstruktur precis som hos oss. Vi är nog mer lika än vad vi vill erkänna. Kanske är lösningen på mullvadsproblemet en alltför stor segregering mellan arterna. Jag tror att jag ska läsa en bok om mullvadar. Jag återkommer när jag vet mer om ämnet.
Jag såg första avsnittet av Hipp Hipp igår. Hysteriskt roligt! Undrar hur man får tag på fungerande versioner av resten av säsongen.
Det skulle vara kul om det kunde bli vår nån gång. I England blommade körsbärsträden och påskliljorna stod i full blom. Jag vill tillbaka!
Det finns rätt mycket mullvadar i England. Eller snarare, det finns rätt mycket mullvadshål. Under hela vistelsen såg jag i runda slängar 1000 mullvadshål, men inte en enda mullvad. Vad beror det på? Är det bara en enda mullvad som kutar omkring i skydd av mörkret och gräver upp de finare delarna av den engelska landsbygden? Eller är det sjukt många mullvadar som blir så frustrerade på grund av sin enkla tillvaro att de inte kan göra annat än att sitta och sprätta jord? Trist liv egentligen va? Nä, det måste nog vara en enda mullvad. Och han kan nog inte ta sig över kanalen till fastlandet. Mullvadar kan ju inte se, så det skulle nog lätt bli så att de går på grund på vägen om de skulle försöka. Och en mullvad som tar in vatten sjunker rätt fort har jag hört. Det måste vara därför det inte finns några mullvadshål i Sverige.
Engelsmän är trevliga människor. Jag har försökt dra paralleller mellan engelsmännens hjälpsamma sinne och deras enorma mullvadsproblem. Hittills har jag kammat noll, men jag tror att jag är sanningen på spåret. Kan det vara så att engelsmännen helt enkelt inte når fram till mullvadarna? För man brukar ju säga att engelsmän är från Venus och mullvadar är från Mars. Jag tror man måste vara hård mot mullvadarna för att de inte ska gräva upp bakgården eller rabatten.
Mullvadar verkar för övrigt ha ett högt utvecklat sinne för bollsporter. På de fotbollsplaner jag sett verkar hålen finnas främst utefter långsidorna och bakom hemmakortsidan. Däremot är det aldrig några hål på planen. Jag tror att det tyder på en enorm lagkänsla och ett starkt behov av att tillhöra en grupp. Kärnfamiljen är således troligtvis fundamentet i mullvadarnas samhällsstruktur precis som hos oss. Vi är nog mer lika än vad vi vill erkänna. Kanske är lösningen på mullvadsproblemet en alltför stor segregering mellan arterna. Jag tror att jag ska läsa en bok om mullvadar. Jag återkommer när jag vet mer om ämnet.
Jag såg första avsnittet av Hipp Hipp igår. Hysteriskt roligt! Undrar hur man får tag på fungerande versioner av resten av säsongen.
Slutsnackat!
Efter det olyckliga driftavbrottet på blogg.se är det nu dags att återigen bryta tystnaden.
Idag sitter jag och skriver på mitt arbete i Biosensorer som nu är inne på sin andra släpande vecka. Undrar var smärtgränsen går. 3 veckor, kanske? Eller till sommaren? Kanske till och med lagom till nästa kursstart om 1 år?
Tanken är i alla fall att projektet skall sammanfattas så snart som möjligt för att undvika isiga relationer med institutionen för ytbioteknik. Kanske får jag lite uppskov med tanke på mitt smått osannolika resultat på tentan: 70p av 70 möjliga. Smaka på den! Jag visste väl att min gudomliga engelska prosa skulle ge utdelning.
Så till den sista uppdateringen vad gäller utbildningen: Den nya kursen är genteknik. Folk i allmänhet och forskare i synnerhet har en förmåga att namnge saker rätt udda. Varför döper man till exempel en DNA-primer till SIRE? Eller CZAR (läs Caesar)? Det verkar som att någon haft lite för stor respekt för sina retrotransposonelementprimers. Jag menar, det är ju för guds skull bara en sekvens på 21 baser. Tagga ner!
Idag är det högskoleprovet. Tydligen inleddes provet med två LÄS-delar. Tråkigt för alla som sitter och har huvudvärk efter bara två block. Jodå, jag minns nog hur det känns att skriva två LÄS-delar efter varandra.
Oj oj oj! Idag är det mycket som ska få plats i bloggen. Jag har ju varit i England också. Jag tycker att EU borde öka utvecklingsbidraget till England väsentligt. Och kanske borde vi i Sverige skicka över lite ingenjörer som kan bjuda på lite smarta vardagslösningar och en fungerande infrastruktur. Vilket U-land! Och ingen KFC blev det heller! Hmpf! Det är nog dags att någon tar tag i det här och startar en franchise i Sverige. Och varför har vi inte Starbucks här? Är det kanske Sverige som är ett U-land?
Idag sitter jag och skriver på mitt arbete i Biosensorer som nu är inne på sin andra släpande vecka. Undrar var smärtgränsen går. 3 veckor, kanske? Eller till sommaren? Kanske till och med lagom till nästa kursstart om 1 år?
Tanken är i alla fall att projektet skall sammanfattas så snart som möjligt för att undvika isiga relationer med institutionen för ytbioteknik. Kanske får jag lite uppskov med tanke på mitt smått osannolika resultat på tentan: 70p av 70 möjliga. Smaka på den! Jag visste väl att min gudomliga engelska prosa skulle ge utdelning.
Så till den sista uppdateringen vad gäller utbildningen: Den nya kursen är genteknik. Folk i allmänhet och forskare i synnerhet har en förmåga att namnge saker rätt udda. Varför döper man till exempel en DNA-primer till SIRE? Eller CZAR (läs Caesar)? Det verkar som att någon haft lite för stor respekt för sina retrotransposonelementprimers. Jag menar, det är ju för guds skull bara en sekvens på 21 baser. Tagga ner!
Idag är det högskoleprovet. Tydligen inleddes provet med två LÄS-delar. Tråkigt för alla som sitter och har huvudvärk efter bara två block. Jodå, jag minns nog hur det känns att skriva två LÄS-delar efter varandra.
Oj oj oj! Idag är det mycket som ska få plats i bloggen. Jag har ju varit i England också. Jag tycker att EU borde öka utvecklingsbidraget till England väsentligt. Och kanske borde vi i Sverige skicka över lite ingenjörer som kan bjuda på lite smarta vardagslösningar och en fungerande infrastruktur. Vilket U-land! Och ingen KFC blev det heller! Hmpf! Det är nog dags att någon tar tag i det här och startar en franchise i Sverige. Och varför har vi inte Starbucks här? Är det kanske Sverige som är ett U-land?
Ja just det ja: Det snöade igår, så nu är det helvitt igen. Helvete!
